Nyare litteratur om Selma Lagerlöf och hennes författarskap
- Elise Iuul, Skriven och oskriven lag. Selma Lagerlöf läst inom forskningsområdet ´Rätt och litteratur´, Tidskrift för litteraturvetenskap nr 3, 2007, s.71–84.
- Bjarne Thorup Thomsen, Lagerlöfs litterære landvinding. Nation, mobilitet og modernitet i Nils Holgersson, Amsterdam 2007 (Amsterdam Contributions to Scandinavian Studies, Vol. 3).
- Pil Dahlerup, ”Skærsildens narratologi. Om Selma Lagerlöfs Körkarlen (1912)”, i Möten. Festskrift till Anders Palm, red. Karin Nykvist m fl., Lund 2007 (Språk- och litteraturcentrum), s. 201– 214.
- Erik Erlandson-Hammargren, Från alpromantik till hembygdsromantik. Natursynen i Sverige från 1885 till 1915, speglad i Svenska turistföreningens årsskrifter och Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, Hedemora 2006 (Gidlund).
- Till Selma. Litteraturpristagarnas tal, 2003.
- Dan Landmark, ”Vi, civilisationens ljusbärare” – orientaliska mönster i det sena 1800-talets svenska litteratur och kultur, 2003 (innehåller ett kapitel om Jerusalem).
- Maria Karlsson, ”Travesti och tablå - ett omklädningsrum hos Selma Lagerlöf”, Omklädningsrum. Könsöverskridanden och rollbyten från Tintomara till Tant Blomma, red. Eva Heggestad och Anna Williams, Lund: Studentlitteratur, 2004 s. 51–74.
- Ulla-Britta Lagerroth, ”Den frigjorda ingenyn på 1880-talets teaterscen, gestaltad av Ellen Hartman i tolkning av Selma Lagerlöf”, i Från Eden till damavdelningen, 2004.
- Anna Nordlund, Selma Lagerlöfs underbara resa genom den svenska litteraturhistorien 1891-1996, Stockholm/Stehag 2005 (Symposion).
- I Selma Lagerlöfs värld. Fjorton uppsatser, red. Maria Karlsson och Louise Vinge (Lagerlöfstudier 2005), Stockholm/Stehag 2005 (Symposion).
- Anna Clara Törnqvist,”Legendens etik och erotik. Ett möte mellan Sigrid Undset, Selma Lagerlöf och Santa Caterina av Siena”, Tidskrift för litteraturvetenskap, nr 4, 2005, s. 45–61.
- Lisbeth Larsson, ”Gösta Berlings saga - om modernitetens förlorade döttrar”, i Feministiska litteraturanalyser 1972–2002, 2005.
- Inger Larsson, Text och tolkning i svenska författarbiografier. Elin Wägners Selma Lagerlöf (…), 2003 (som E-bok 2005!)
- Katarina Ek-Nilsson, ”Titanen och sagodrottningen: kulturella representationer av August Strindberg och Selma Lagerlöf”, i Det bekönade museet. Genusperspektiv i museologi (…), 2005.
- Annegret Heitmann, ”Geld, Schuld und Gewissen. Eine medienhistorische Dimension in Selma Lagerlöfs Erzählung Herr Arnes penningar”, i Historisierung und Funktionalisierung. Intermedialität in den skandinavischen Literaturen um 1900, red. Stephan M. Schröder/Vreni Hockenjos, Berlin-Nordeuropa Institut, 2005, s. 207–228.
- Birger Haglund, Såsom ett barn. Om Selma Lagerlöf. Essäer. Artiklar. Recensioner. Brev, 2006 (Heidruns förlag).
- Louise Vinge, ”Så går det till i Selma Lagerlöfs värld”, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Årsberättelse 2005, 2006, s.77-84.
- Anna Nordlund, ”Geniet och sagoberätterskan. August Strindberg och Selma Lagerlöf i den svenska litteraturhistorien”, i Strindbergiana (21), 2006.
- Parnass, nr 2, 2006 innehåller en rad artiklar om Selma Lagerlöf!
- En riktig författarhustru. Selma Lagerlöf skriver till Valborg Olander (utg av Ying Toijer-Nilsson), 2006.
- Katarina Bonnevier, Behind Straight Curtains: towards a queer feminist theory of architecture, 2007 (stort avsnitt om Mårbacka, s. 216–327; åtkomlig på nätet i pdf-format!.
"Men det är så, fastän denna stackars vandrerska inte
visste det, att själen är den evige hungraren. Av
flärd och lek kan han inte leva. Får han inte annan
näring, ska han som ett vilt djur sönderslita först
andra och till sist sig själv.
Detta är sagans mening."
Detta är sagans mening."
Ur Gösta Berlings saga