Kontakta oss

"Nå, och så klinga bjällror, så trampa raska fötter av sig snön ute på farstubron, så kommer Gösta Berling in i rummet. Han skrattar och skämtar. Han är liv, han är värme. Han slår upp klaveret, och han spelar, så att man förvånas över de gamla strängarna. Han kan sjunga alla visor, spela alla melodier. Han gör alla husets invånare lyckliga. Aldrig frös han, aldrig var han trött. Den sorgsne glömde sina sorger, när han såg honom. Ack, vilket gott hjärta han hade! Hur medlidsam han var mot de svaga och fattiga! Och vilket snille han var! Ja, ni skulle ha hört de gamla tala om honom."